Året har kommit till sitt slut. Ett ganska spännande år fyllt av pingishändelser vi minns och andra vi snart glömt bort det gäller såklart även våra privata liv utanför pingishagen.

Ut pingisperspektiv så har vi ju haft Veteran-VM i Globen och dessutom OS i London som kanske största event att minnas. Jag tar även med mig insatserna i World tour slutspelet där Matilda Ekholm och Hampus Nordberg var kanonbra och då framförallt Matilda. Matilda som inte fick åka med till OS denna gång heller har visat SOK hur fel det beslutet var genom att vinna världskvalet till OS och sedan gå till kvartsfinal på EM och slutligen kvartsfinal i ovan nämnda slutspel. Givetvis vann hon SM utan konkurrens och hon är idag helt ohotad i Sverige (på tre senaste åren har hon i dubbel och singel på SM endast förlorat en match) och en spelare i europaeliten. Det är ganska grymt faktiskt det här med Matilda då hon som flickspelare inte rönte speciellt stora framgångar och var en bit ifrån dom allra bästa fram tills hon var cirka 17år. Matila är ett bevis för att hård träning över tid betalar sig och det skulle pingissverige må bättre av om fler anammade. Gott nytt år Matilda!

OS är ju väldigt speciellt. Detta OS var också det sista vi ser med Jörgen Persson, lite sjukt att OS aldrif spelats utan att han varit med. Tyvärr fick han inte sin medalj men väl en skalp i form av att han slog Timo Boll vilket jag tycker är brutalt bra då Timo är så fruktansvärt stabil och jämn. Dock visar tysken att hans förmåga att höja sig på stora mästerskap är låt oss säga: något begränsad, så är vi inte för dumma. Personligen fick jag vara med och kommentera OS på TV och SVT play vilket var en ära och ynnest och en erfarenhet och ett minne för livet.

Veteran-VM var något utöver det vanliga med tusentals spelare på plats i Stockholm för att spela pingis och umgås med likasinnade. Kul med fina svenska framgångar var det också. Jag minns mest Äpplets fina spel i HS50 där han helt sjukt nog mötte sin finalmotståndare redan i poolspelet där han föll med minsta marginal, en miss i seedningen kan man lugnt säga. Kul att hamna i den poolen för dom andra två. Minns även såklart HS 40 där min gode vän Jonas Permevik tog sig hela vägen till semifinal precis som Mats Källberg man ska inte heller glömma att Patrik Torsell hade den blivande vinnaren Phillipe Saive på gaffeln i kvartsfinal. 16 medaljer på Veteran-VM är inte fy skam. När man själv har åldern inne kanske det är dags att testa på detta själv?

SM vanns i lag av Eslöv med Xu Hui, Mattias Stenberg och Mattias Översjö i laget. SUIF var som vanligt runner up efter att ha slagit ut Halmstad tidigare. SUIF var riktigt nära att knipa guldet men till sist var Xu Hui den etta som EAI hade förväntat sig och segern gick återigen ner till Skåne och Eslöv. Eslöv dominanten i svensk herrpingis som under året även fått upp ett damlag i högstaligan, tror inte att det är långt ifrån att man även på damsidan utmanar om titeln.

Personligen så minns jag kvalet för att hålla sig kvar i superettan som bästa minne. En grym laginsats där vi i Norrtull efter två jämna matcher säkrade kontraktet för nästa säsong. Underbart att vinna jämna och hårda lagmatcher. Mitt eget spelande lös med sin frånvaro i största allmänhet och fokus har som så många år förr inte varit på mitt eget spelande. Jag tar större tillfredställelse i att träna och leda numera och därför är det extra kul att två av killarna jag är tränare förr kvalificerat sig för pingisiadens riksfinal. Norrtull har även under året rent allmänt växt och förhoppningsvis kan vi fortsätta växa och ta fram fler duktiga pingisspelare, det är oerhört viktigt att det finns alternativ för att spela pingis på fler ställen i Stockholm och inte bara i Ängby och Spårvägen.

Om man ska se på det personliga planet så är den största händelsen givetvis att jag blev pappa för andra gången i januari till Vincent då dryga 4 kilo och nu snart ett år senare en liten stark kille som springer omkring och brottas med mig och sin storebror Ludvig. Livet på en pinne.

Med detta så vill jag passa på att önska er alla ett gott nytt år och att ni får ett underbart slut på 2012. Välkommen 2013 jag ser fram emot att träffa dig och vad du har att bjuda på!!!

Ut med det gamla och in med det nya. Tack och adjö till 2011 och välkommen 2012.

Jag hoppas att 2012 kommer att vara året då det hände. Då våra unga kiillar i landslaget verkligen tog klivet. Då vi på OS överraskade och levererade mer än väntat. Att VM blir en succé. Att det blir en boom med nya pingisspelare.

Jag önskar er alla ett så gott nytt år som ni bara kan få. Jag önskar att alla läsare ddär ute får en underbar dag och ett underbart år. Tack för i år och ta hand om er ikväll.

Jag kommer att fira in det nya året med nära vänner och familjen och jag räknar med att det blir ett väldigt lugnt, skönt och stilla nyår.

Vi ses på andra sidan. GOTT NYTT ÅR!

Han var före min tid. Han var en av dom största vi har haft. Han var en av 60-talets bästa idrottsmän. Han var ett föredöme och den som gav dom på den tiden unga grabbarna chansen, vilka grabbar menar jag? Jo, Äpplet, Jörgen och J-O mfl.

Idag fick jag det tråkiga beskedet av Mikael Appelgren. Han ringde och berättade för mig om vad som hade hänt och det är med stor sorg jag här skriver om hans för tidiga bortgång.

Jag kände honom inte alls personligen men begreppet ”Hammaren” är för mig evigt förknippat med pingis och det var ju som bekant hans smeknamn. Jag ska inte ge mig in och försöka berätta nÃ¥got om honom eller hur han var för det kan jag inte. Jag nöjer mig med att kontemplera över livet och hur snabbt saker och ting kan förändras.

Vila i frid Kjell Johansson. Mina tankar är med hans familj, nära och kära.