Nu fortsätter intevjun. Speciellt intressant är hans syn på träning. Jag hoppas att ni är villiga att diskutera detta och att så många som möjligt berättar vem de är, de ger mer tyngd åt diskussionen.
Håll till godo!
Det pratas mycket om såkallade TP, träningsprodukter. Ofta i en negativ bemärkelse. Hur mycket tränade du när du spelade som junior och sedan som landslagsman?
Jag tränade pingis så mycket det gick, snittade väl 11 pass i veckan. Löpning sysslade vi med oerhört mycket,styrka lite mindre.
Hur resonerar du kring ämnet ”träningsprodukt”?
Jag måste tyvärr hålla med dig. Jag har också hört och märkt den där attityden. Det är förmodligen nån som inte orkar kämpa och fått andra tycka det är coolt att vara slö, som myntat detta korkade uttryck. Om man har en vision att bli bra eller bäst som pingisspelare är mina råd:träna mest,bäst och smartast.
Det har pratats en hel del om attityder hos landslaget? Berätta mer om den satsningen.
Jag tycker vi skapat för många förlorarattityder i sporten. T ex skylla på otur eller vika ner sig enkelt i match. Sånt bromsar både den egna utvecklingen men också miljön man vistas i. Det har varit svårt att nå fram hur man kan ändra tänket hos spelarna, så när vi fick extra pengar från idrottslyftet tog jag kontakt med en beteendevetare som heter Lars-Erik Sandler som nu hjälper oss komma igång med att i stället skapa vinnarattityder.
Är det någon skillnad i attityd mellan killar och tjejer och de olika åldrarna?
Killar tar generellt mer plats så både bra och mindre bra attityder märks mer hos dem. Äldre spelare idag är sämre på att vara goda förebilder för yngre, så detta är viktigt att vi tränare har en gemensam syn och hjälps åt att plantera in de bra attityderna.
Du har försökt att skapa vinnarinstinkt hos spelarna i landslaget men även med andra du kommer i kontakt med. Hur har du försökt göra detta?
Min filosofi är: utbilda spelaren att ta ansvar för sina handlingar. Få dem att använda hjärnan konstruktivt i träning. Man tränar för att bli bra på att vinna. För att stärka ett ärligt självförtroende ska man leta möjligheter och lagra det positiva för det skapar vinnarinstinkt!! Reflektera över vad man behöver förbättra och sätt in brister att förbättra i helheten=tänka att vinna bollen. Fastna inte i detaljer och separat träning på sina brister, det leder till att man letar efter fel och utvecklar en förlorarattityd.
Varför är detta viktigt?
Jag tror detta är rätta vägen för svensk pingis för att kunna bli kinas främsta utmanare igen.
Hur kan man träna upp detta på klubbnivå?
Man måste givetvis tro att det leder till utveckling.
Är detta något som är eftersatt hos svenska spelare och därmed av svenska tränare?
Min åsikt är,att de icke utvecklande attityder som finns idag, till stor del beror på att vi har fått en tränarkultur som inte uppmuntrar spelarna till kreativt tänkande i träning. En icke tänkande spelare som får höra att man måste spela på ett visst sätt, får små chanser i träning att utveckla sitt spelsinne, sin timing, sitt taktiska kunnande och sin förmåga att läsa skruv.
Det tragiska är att spelaren (mestadels tonåring eftersom man oftast inser när man blir äldre att det är fel inlärning) tror att det är bra att inte tänka kreativt. När man inte utför slag ”perfekt”tror man att bara man ändrar en liten detalj så kan man slå ”perfekta” slag. Men när vi idag har spelare som visar missnöje med hur man slår sina slag om man inte gör det perfekt, fast man vinner bollen. Då måste vi tränare fundera och ta konsekvenser hur vi lär ut sporten.
Vilka är de viktigaste faktorerna för att förbättra svensk bordtennis?
För egen del, jobba vidare med att sprida vinnarattityd, fortsätta diskussionen om vad vi vill ha för tränarkultur. Att manipulera tonåringar är inte svårt om man har stort behov av bekräftelse och att hävda sig.
För att få bort den tränartypen är min lösning, att så tidigt som möjligt utbilda spelarna ta ansvar för sina handlingar, få dem att själva äga sin målbild. Att man vill bli bra för sin egen skull, inte tränarens eller sina föräldrars skull.
Jag kommer alltid hävda att vi tränare är redskap som har som uppgift att hjälpa och leda spelaren till att vilja bli bäst, inte att få(lura) spelaren tro att du som tränare är bäst.
Stort tack till Thomas för att han tog sig tid att svara på 21stycken frågor om sitt jobb och sina tankar om svensk pingis. Hoppas att ni gillar detta lika mycket som jag.
Etiketter: Intervju, Thomas von Scheele
