Nu kör vi. Jag kommer att försöka ta uppp några områden som vi sedan kan diskutera och dela med oss av våra egna erfarenheter, som vanligt är det skarpare om man inte är anonym men också precis som vanligt är det absolut tillåtet.

RIGet:
Jag ska förmedla några saker som jag har hört och det är inte mina egna åsikter utan enbart en förmedling från min sida kring detta. Jag har dock själv en frågeställnigar som jag hoppas kommer med här. Jag har aldrig varit och besökt verksamheten i Köping men jag känner till tränarna i Köping ganska väl. Jag tycker att några av åsikterna är oroväckande och vill gärna ta i detta då det inte finns någon annanstans att framföra sina åsikter på utan att riskera påföljder.

Träningen i Köping är inte så bra som man kan önska. Vissa av tränarna är mer intresserade av att vara ”tränare i Köping” än att vara tränare åt Sveriges bästa pingisspelare, glöden och intresset saknas.

Spelarna i Köping och på RIGet får fördelar av förbundsledning i uttagningar till kadett och juniorlandslag men även till damernas seniorlandslag.

Köpings geografiska läge är inte optimalt ur kommunikationssynpunkt. Anledningen till att det ligger där är att kommunen bidrar med pengar. Det skulle vara mycket bättre att ha RIGet på västkusten alternativt i Skåne och på så sätt få närmare till Europa och med många elitserieklubbar i närheten (3 elitserieklubbar i skåne, 4 på västkusten, 1 superettanklubb i Skåne, 3 på västkusten, 1 Blekinge).

Bästa träningen i Sverige och med bäst resultat från de spelarna som gått där. Flera spelare som tagit steget til landslaget efter RIGet.

Stor andel spelare som slutar spela pingis som gått på RIGet. I förhållande till ranking och spelare som spelat kvar ”hemma”.

Förbundskaptenerna:
Hur går uttagningen till när en förbundskapten tas ut? Vilka kvalifikationer måste du uppfylla för detta jobb? För att exemplifiera så är det inte positivt när jag får höra från utländska ungdomsspelare att de kallar en av våra förbundskaptener för ”turisten”.

Hur går uttagningen till landslagen till? Är det resultat som räknas? Är det inställning och vem bestämmer vad som är rätt inställning? De senaste åren så har ett antal spelare inte fått chansen i landslagen utan varit ”avstängda” för problem med inställningen.

Vad kan man kräva av en förbundskapten? Kan man kräva att kaptenerna pratar med sina ”bruttotrupper” regelbundet och stämmer av med dom och deras tränare hur saker och ting går? Kan man kräva att seniorkaptenerna besöker elitseriens finalserie och ett antal elitseriematcher under året samt SM? Att ungdomskaptenerna besöker SM, UGP-finalen, RIKS topp-12?

Appropå bruttotrupper så borde den kanske uppdateras då den senaste uppdateringen är från 070904. Läs här. Enligt den så ser våra landslag ut så här:

Herrseniorer 2007/2008 (uppdaterad 2007-09-01)
Jens Lundquist, Vaillante (Frankrike)
Pär Gerell, Ochsenhausen (Tyskland)
Johan Axelqvist, Eslövs AI
Robert Svensson, Plüderhausen (Tyskland)
Jörgen Persson, Fulda (Tyskland)
Jon Persson, Söderhamns UIF
Fredrik Håkansson, Catania (Italien)

Damseniorer 2007/2008 (uppdaterad 2007-09-01)
Matilda Ekholm, Fraulautern (Tyskland) /Ängby SK
Carina Jonsson, Funchal (Portugal)
Malin Pettersson, Spårvägens BTK
Marie Persson, Mälarenergi BTK
Caroline Wersäll, Fraulautern (Tyskland) /Ängby SK
Madeleine Melcher, Ängby SK

Herr- och damjuniorer, pojk- och flickkadetter
Inga bruttotrupper tas ut i yngre åldrar.

Uttagningsprinciper
Uttagning till tävlingar och läger sker på seniorsidan, i möjligaste mån, senast sex veckor innan aktuellt tillfälle. På ungdomssidan sker uttagningar så tidigt som möjligt.

Landslagen:
Gällande seniorlandslagen finns en uttalad plan från SBTF att Sverige ska vara topp fyra i Världen på seniorsidan och topp fyra i europa på damsidan.

Hur ser planen ut för att nå dit? Träningscenter? Träningsläger? Enbart klubbverksamhet?

När ska man nå dit? 2008 var vi inte där. 2009 är vi inte där. 2010 är vi inte där. 2011 är kanske också kört?

Vilka är spelarna som ska göra att vi är med på dom nivåerna?

Styrelsen:
Walter Rönmark
Ingemar Nygren-Bonnier
Monica Erlandson
John Gunnar Jönsson
Inger Mann
Torgny Martinsson
Petra Sörling
Hans Westling

Ett problem för mig är att styrelsen i stort är helt okänd för pingissveriges stora massa. Än värre är att pingissverige inte vet vad som görs från styrelsehåll för att förbättra svensk pingis. Vad har ovanstående styrelsemedlemmar för visioner och kompetens för att utveckla svensk pingis vad är just deras bidrag?

Diskussionen handlar alltid om pengar men vad gör man för att införskaffa pengar? Hur många sponsorer har Svenskbordtennis? Varför går tidningen ”Pingis” så mycket med förlust?

Jag ska personligen erkänna att jag inte har koll på alla ovanståendes kompetensområde eller funktion och då är jag som Peter Gustafsson en riktig nörd. Detta är ett problem. Svensk pingis blöder och att försöka dölja det med ett resonemang om att vi tog en bronsmedalj på em i dubbel eller att licensantalet ökat känns barockt.

Jag citerar från:
LEDAREN i svensk Pingis 2/03:
”Nu måste vi titta framåt och i samarbete med SOK och vår materialsponsor STIGA gör vi nu en mycket stor framtidssatsning mot OS 2008 och inte minst VM 2007 som vi hoppas ska gå i Stockholm”
Ingemar Nygren-Bonnier

Vad hände och vad gjorde man under den här tiden?

När sedan Walter Rönmark skriver i sin ledare 6/03 så är inriktningen på RF och SOK och så är det i hans Ledare fram till idag med. Är inget i våra egna händer? Kan vi inte påverka något själva?

Walter skriver i samma ledare:
”Vi har nu tre svenskar kvalificerade -maxkvoten för ett land- till OS i Aten. Vilket land förutom Kina kan uppvisa den bredden på toppen: fem spelare i den absoluta världstoppen. Ryktet om svensk pingis död har den senaste månaden visat sig vara betydligt överdrivet”

Om svensk pingis inte var död då så är den kanske det nu? Nu när Jörgen slutat i landslaget så har sverige två spelare på topp 100 i världen.

Tyskland 9 (3 på topp 23)
Ryssland 4
Österrike 3 (3 på Topp 31)
Rumänien 3
Portugal 3
Kroatien 3 (2 på topp 34)
Grekland 2 ( 2 på topp 41)
Danmark 3 ( 2 om man räknar bort Bentsen)
Frankrike 3 (ingen riktigt bra men de dominerar alla ungdomsklasser)
Polen 2
Serbien 2
Italien 2
Holland 2
Vitryssland 2

Sverige är inte ens nära bredden på toppen. Vi är en B-nation med europeiska mått mätt som det ser ut nu.

Vem tar ansvar för det här? Förbundskaptenen? Styrelsen? Klubbarna? RF? SOK? VAKNA NU, Vi har ett gäng duktiga unga spelare på pojksidan. Hur ska vi utbilda dom och ge dom rätt förutsättningar att ble duktiga seniorer. Glöm inte att det var inte så länge sedan då vi vann EM för juniorer i lag där motståndet lyckats så mycket bättre att etablera sig som seniorer och där vi bara har en som fortfarande satsar.
*

Diskutera konstruktivt nu mina vänner.