Tränarfilosofi och tips

 Sin egen tränarfilosofi är ju ständigt i sin utveckling och jag lär mig nya saker varje dag. Det mesta handlar väl om att framför allt ha en tydlig sådan. Idag så är det extra svårt att ha en tydlig filosofi eftersom alla dessa ändringar inte har satt sig riktigt utan man får gå mycket på känsla vad man själv känner är bäst. Detta kan ju också ses som en bra start att verkligen testa nya grejer. Tränarfilosofin kan ju göras hur stort som helst. Vi spelar en ganska komplex sport som innefattar stora bitar teknik, fysik och mentala bitar. Där av så måste vi ju träna extremt mycket för att kunna få med alla dessa bitar. Men jag gör det lätt för mig själv denna första gång och pratar enbart teknik i denna artikel.

Teknik i pingis är ju också den fantastik stor och det finns ju inget rätt eller fel vad gäller spelidé så jag koncentrera mig på dem stora grunderna som är bra att kunna även om du spelar med kort, långnabb, backside  eller chicken wing style. Jag tar upp 3 stora saker som jag tycker är dem största att kunna innan man går vidare.

Jag själv tycker att skruv och placering är fruktansvärt viktigt att lära sig i ung ålder. Ju tidigare man lär sig att både göra egen och ta emot andras skruvar gör att man kan börja sätta mycket bollar på bordet. På detta sätt så lär sig spelarna att förflytta sig med bra balans. Även att skilja på forehandsfötter och backhandsfötter är viktiga grunder att kunna. Framför allt för att skapa en forehand som inte är beroende på att man tar bollen på exakt samma ställe varje gång. Om man lär sig att attackera på dem tre punkterna tidigt, högsta och lägsta punkten i bollbanan så kommer motståndaren ha mycket svårare att stressa oss i deras försvar.

Just detta tycker jag att vi i svensk pingis har tappat lite eftersom alla våra spelare har lärt sig backhandsspelet tidigt och förlitat sig på detta alldeles för mycket. Detta har kommit av att många tänker backhand när det kommer till spelet i mitten. Spelar igen roll vad för typ av spel det kommer i mitten är vi svenskar oftast där med ett backhandsslag och fastnar på lite för raka och parallella fötter som gör att vi blir stressade när bollen spelas i forehand. Missförstå mig inte… Jag tycker verkligen inte vi ska gå tillbaka till extrema forehandsspelare som drar forehands på allt, det går för fort i dagens pingis för att kunna hänga med. Men om man ska få styrka och balans i sina förflyttningar måste forehand vara första alternativet i mitten.

En annan sak med för parallella fötter i sin forehand är att när man kommer med mycket fart ut i sitt forehandshörn så är det mycket svårare att stanna med balansen i mitten än om man kommer ut med forehandsfötter ordentligt.

Tredje grejen med forehandsspelet och för parallella fötter är att kraften i slaget ska komma igenom att man har en vridning i bål. Den här vridningen blir för liten för att hjälpa till med skruv och fart så man måste ta i med sin arm istället. Detta gör att över en lång tidsperiod så är skaderisken stor, plus att när det kommer till fart så ska man försöka skapa den med lite kraft och bra tajming istället för med arm kraft. För att behålla kontrollen i slaget. Denna rörelse med att spelhandens ben går bak lite är också bra i försvarsspel. I försvars spelet behöver den inte gå bak lika mycket men tillräckligt för att man ska kunna ligga med balansen framåt genom hela blocken och göra så att kroppen inte är i vägen för den. Om du tycker dina blockar är för höga så är parallella fötter oftast svaret. Detta gör också att du inte har olika rörelsemönster i attack och försvars och kan vänd på steken lite lättare när tillfälle ges. 

Om högsta, lägsta och tidig bollträff är viktig i forehand så är det lika viktigt i backhandspelet att kunna Loopa, trycka och gå överbollen i sitt attackspel. När jag ser på ungdomarna i Sverige tycker jag många bara spelar en typ av slag på övningarna. Oftast är det backhandloopen som man använder sig av. Oftast funkar det okey att göra detta på regelbundna övningar men det brukar komma missar för mycket i oregelbundna eftersom det är svårare att bedöma vart bollen kommer och loopen är ett slag som man behöver mycket tid för att göra.

Ett tips är att börja med att gå över bollen i början och trycka till den vid tidsnöd och höga blockar, och vänta med att loopa tills du i övningen kommer en bit bak. På detta sätt tränar du mera slag du kan använda på match och du kommer säkert att märka att du kommer längre i övningen innan du missar. Med detta sätt tränar du ditt djupledsspel i backhand, framför allt när du kommer bak och måste loopa försöker att avancera framåt till bordet igen. En till fördel med detta är att du lär dig vilken position du ska ha vid attackspelet tidigt i bollarna när båda är framme vi bordet och fightas om att ta kontroll över bordet. Du kommer också lära dig att spela backhand när du är på väg tillbaka i planen istället för att vara rädd och gå på defensiven. Tänk bara på att försöka att backa med balansen framåt. Vikten ska vara på främre delen av fötterna även när man rör sig bakåt.

Om du lär dig dessa tre varianter kan man på ett varierat sätt vända från försvar till attack på backhandsidan. På forehandsidan vänder man ju nästa alltid med en loop men på backhand sidan är det svårt att träna in en kontrollerbar tillbakaloop eftersom den tar plats och det är svårare att sätta fart på bollen ifrån den sidan. Då kan man vinna många poäng på variation istället för bara med fart. Men som sagt på forehandsidan vänd med loop eftersom den blir så hård att den kommer att vara effektiv.

Serve och servereturer: Detta är en djungel som det tvistas mycket om hur man ska hantera. Det enda jag kan rekommendera är att i just detta moment så tycker jag att ni ska tänka oerhört mycket på vad ni tycker passar er. I servereturer och servar brukar jag dela upp spelarna i kategorierna passiva och aktiva. Alltså ska ni låsa motståndaren så att ni kommer till egen attack först eftersom ni inte hänger med bra i det öppna spelet. Då måste nu vara extremet bra att attackera på halvlånga servar och returer och lära er att hela tiden försöka att låsa kort med långa returer enbart som variation.

 Eller kan ni försöka att variera servar och returer för att med det få ett öppet spel med en halvdålig attack och kunna vända därifrån. Detta sätt passar den som är bra på att vända försvar till attack. I och med att ni blir tvungna att använda mera typer av slag så måste ni även vara bra på att läsa vad motståndaren gör för skruv i sin serve. Något som jag tycker alla kadetter och neråt i Sverige måste bli bättre på är att även här söka forehand i returerna så att man blir bättre på att röra sig direkt till bollen och kunna vara med och dra på alla halv och långa servar bättre. När det gäller serve så finns det bara ett sätt att få en bra serve och det är att titta på hur äldre servar och gå ner och nöta sina varianter så att du får så mycket skruv som möjligt plus att du kan lägga serven vart du önskar vid varje servetillfälle. Något som är underskattat i svensk pingis är dem långa servarna som kan vara ett utmärkt sätt att bryta av matchtempot och få en gratis poäng. Tänk bara på att när ni servar långt så måste ni ha en tanke efter serven vad ni vill göra så att ni inte bara slänger i väg en lång serve och sen blir passiv i bollen. 

Ja det var lite om min träningsfilosofi. Det sista jag kan säga är att ingen har kommit till sin fulla potential utan att träna mycket och på ett effektivt sätt. Men kom ihåg att tänka långsiktigt och försöka hitta glädje i det mesta så blir man inte lika butter när man är inne i en liten tuff period. Alla utvecklas i sin takt och bara för att det inte går som du vill just nu så har man alltid chansen att komma ifatt och förbi bara du tror och tycker det är roligt att försöka bli bättre i din pingis. Allt kommer inte på en gång utan man blir säkrare och säkrare ju mera man tränar. Och en boll bättre i taget.

Med vänlig hälsning Coach Adde

Detta inlägg postades torsdag, 17 december, 2009 kl 15:16 i Externa Kolumnister, Tränaren. Du kan lämna en kommentar.