Tisdag eftermiddag och pågatåget rullar ut från Malmö station, jag är på väg till Eslöv. Eslöv denna lilla skånska stad som inte är känt för så mycket mer än att Felix gurkor kommer härifrån, för mig så är dock Eslöv känt och entydigt med en sak och bara en sak, pingis.

Vädret är varmt och skönt nere och lite avundsjuk är jag allt då hösten är nära i Stockholm. Jag kliver av på Eslövs station och det första jag ser är Martin Lovén en av gymnasisterna, han ser inte mig eller så känner han helt sonika inte igen mig.

Jag hinner inte mer än ner för trappan på stationen förrän Mattias Andersson möter upp mig för vår bokade fika på Grappa, stans enda vettiga café. Vi sitter där en timme ungefär och pratar pingis över en cola och i mitt fall en helt OK mozzarella och pesto toast. Mattias hinner med och berätta en sjukt kul anekdot om när Chen Jian (den äldre) spelade för Eslöv och var med och tog Eslöv till deras första SM-final som de senare förlorade. Den historien förtjänar sin egen plats i pingishistorien och kommer en helt annan gång. (Ni har nu förresten fått höra den via  anekdotstafetten). Vi pratar dessutom vidare om andra saker som jag kommer att avslöja längre ner i texten.

Jag och Mattias bestämmer att jag skulle möta upp honom i hallen vid klockan sju då träningen för A-laget och pingisgymnasisterna skulle dra igång. Då EM är bara dagar bort så saknas stora delar av Eslövs A-lag. Johan Axelqvist och Robert Svensson ska bägge två vara med på uppladdningsläger med det svenska landslaget och Kasper Sternberg för det danska. Kvar är då enbart Mattias Stenberg då Zhao Peng ännu inte anslutit till Eslövs träningar eller ens kommit till Sverige.

Någon timme senare är jag på väg till fots från hotellet mot Eslövs träningshall och det tar väl cirka femton minuter att gå innan jag hittar fram hallen. Jag anländer lagom till uppvärmningen som jag iakttar genom den öppna dörren i smyg då jag inte vill störa just då eller hamna i samtal med någon spelare innan de börjat träna. När inslagningen väl börjat går jag in och kollar hur de har ställt upp och jag växlar även några ord med Mattias Andersson, försöker hålla låg profil för att inte störa får dock några igenkännande nickar och hälsningar som jag snabbt besvarar på samma sätt. Mattias ställer fram en stol och säger ”Slå dig ner och känn dig som hemma” fast på skånska då såklart. Två timmar pingisträning som ren observatör är en ny upplevelse för mig och jag gottar mig in det. Jag kollar även runt lite på hur de prytt väggarna med olika kollage av tidningsurklipp och annat, imponerande texter om föreningen som vunnit SM-guld fem år i rad.

Hallen är en perfekt träningshall bortsett från storleken och när jag påpekar det då jag snabbt höra att det är klart att de kommer att få en dubbelt så stor yta att spela på, närmare 1000kvm. Hallen ägs av en möbelhandlare som gillar pingisen och hjälper dom på många sätt. Att pingisen är viktig för kommunen märks på många sätt och inte minst genom att kommunen satsar 200.000kr på att pingisgymnasiet ska kunna bli ännu bättre och till och med kanske uppnå Riksidrottsgymnasium 2010/2011 tillsammans med Köping. Otroligt viktigt för svenska pingisklubbar att få sådant stöd och väldigt roligt för Eslöv.

Det är bra tempo på hela gruppen och grabbarna kör på riktigt bra. Flera bollar per bord ger högt tempo och spelarna jagar efter bollarna för att utnyttja träningstiden maximalt. Samtidigt som träningen pågår så står nästa generation Stenberg och nöter forehand mot pingisroboten i cirka 45 minuter innan det är dags för läxläsning. Pappa Mattias Stenberg som har haft problem med sitt knä enda sedan SM-finalen då menisken började krångla och som dessutom sedan råkade ut för en bilolycka på en övning under hans polisutbildning som han just nu genomgår kliver av efter halva träningen. Han har kört med Mattias Pernhult som varit en av dom kört på hårdast i gruppen under träningen. Det jag blev mest imponerad av var Stenbergs backhand. Jag har aldrig sett honom träna annat än på inslagning och dylikt men då har inte denna backhand skådats. Med lite efterforskning får jag höra att han har en jäkla backhand på träning men inte riktigt släpper loss den på match vilket jag som åskådare nu med denna vetskap tycker är riktigt synd för det skulle göra Stenberg inte bara bättre utan ännu mer sevärd.

Stenberg med matteläxan, viktigt att kunna räkna till 11 och kanske längre.

Träningen fortsätter i samma  höga tempo och Mattias Andersson driver på de unga och efterfrågar skärpa och högt tempo vilket han får av alla iblandade. De tre som kör bäst är Mattias Pernhult, Adam Andersson och Viktor Fredriksson. Alla de andra kör på bra och det är få bollar som slås bort i onödan eller ens blir lajbollar av, dock är stämningen hög och humöret gott. Högt tempo och bra körning är min uppfattning av Eslövs träning och det är en ganska stor kontrast från mitt eget Norrtull där känslorna är utan på huden och vrålen skallar i med och motgång genom lokalen.

Träningen avslutas med två stycken innebandymatcher som fysaktivitet då killarna har kört på riktigt bra. Det blir prestigematch mellan ettorna och tvåorna på gymnasiet där ingen vill förlora och Mattias Anderssons instruktioner är klara ”Slå inte ihjäl varandra nu” fast på skånska då såklart. Tvåorna vinner bägge matcherna, den första matchen är jämn men sen är det stora siffror i den andra.

Efter träningen så möter jag och Mattias upp mellanbror Andersson, Peter. Givetvis så samlas vi på Grappa där jag är för andra gången den dagen och Mattias för tredje gången den dagen. Vi tre sitter och tar en stilla fika och snackar om hur Eslöv arbetar med sponsorer, ungdomar och gymnasiet. Innan vi mötte upp Peter så visade Mattias mig var gymnasisterna bor. Varje elev har möjlighet att köra 8 pass under måndag till fredag. Eleverna och elitlaget kör 6 pass i veckan tillsammans och det är lite olika beroende på vilka som är där beroende på skolschema och annat. Mattias berättar och visar mig runt på området som visar närheten till fina idrottsmöjligheter inom andra områden, fotbollsplaner

Eslövs gymnasieelever får en gedingen och hård pingisutbildning och det som är det främsta målet här är pingisen. Hård körning kommer generera bättre spelare. Men det är inte bara träning i hallen utan också möjligheter att under sin gymnasietid (som kan vara på tre eller fyra år) få åka till Kina på träningsläger och just nu håller man dessutom på att ordna finansiering för en eventuell resa till Wien i Påsk.

Eslöv drivs i stort sätt av familjen Andersson. De tre bröderna gör alla ett hästjobb för klubben och den som inte märks mest utåt av oss som inte har insikt eller stenkoll på klubbens historik är storebror Thomas som är ordförande. Han sköter det mesta och har koll på allt i klubben. Andersson har fått detta arv av sin far Birger som fortfarande är aktiv i klubben och jag tror inte att bröderna hade kunnat komma ifrån att bli föreningsmänniskor som genuint bryr sig om pingis och sin egen förening. Även mamma och syster Andersson hjälper till vid allt som rör klubbens verksamhet. En otrolig kraft för en förening! Här pratar vi otaliga obetalda timmar som byggt upp och som driver klubbens kärnverksamhet med en hel del andra ideela krafter som jag tror att alla föreningar är beroende av.

Samtalet med bröderna Andersson fortsätter någon timme tills vi vid halv tolv får höra från personalen att det stängt för en halvtimme sedan. Vi har då haft ett trevligt snack om pingis sett från deras ögon och från deras verksamhet och jag är imponerad och glad över att få se och höra så mycket från dessa pingisprofiler som gör så mycket gott för sin klubb och även för svensk pingis. Vi har även hunnit avhandla diverse anekdoter som mer eller mindre lämpar sig för bloggen.

Men vi pratade även om lite andra saker som till exempel att Mattias Andersson kommer att spela för Norrtulls SK efter jul, femfaldig svensk mästare i lag rad till Norrtulls SK. Dessutom bestämde vi då om en träningsmatch som faktiskt kommer att äga rum nästa vecka och då kommer några spelare från Norrtull under lördagen att spela två stycken matcher mot Eslöv PK och Eslöv AI. En kul resa för oss från Stockholm och förhoppningsvis en kul grej även för dom. EAI får nu också chansen att ge igen för elaka kommentarer jag kan ha yttrat under årens lopp vid bordet, den värsta och samtidigt den bästa hämnden. Givetvis så kommer detta att dokumenteras och komma här på sidan.

Mattias är helt klar och frågan är om man inte skulle försöka få med med Pidde också?

Tack för att jag fick komma och besöka er träning och sitta och snacka med er, ni förgyllde min tisdagskväll som annars hade kunnat bli lite långsam.

Detta inlägg postades fredag, 11 december, 2009 kl 12:00 i Reportage. Du kan lämna en kommentar.