Marcus Sjöberg heter jag och jag har älskat och lirat pingis i över 20 år, nu är jag så lyckligt lottad att jag kan leva på att vara tränare i denna underbara sport, vilket jag är mycket tacksam för. Jag jobbar heltid i Frej/frej växjö och på vårat pingisgymnasium ihop med 2 st väldigt duktiga medarbetare, Ronnie Svensson och hans Thalin.
Just Hans Thalin, var den första tränare som fick min fulla respekt när jag som spelare var på ett svenska läger för många år sen, en otrolig energi och glädje fanns(och finns) i hans ledarskap. Thalin och jag kom sen att jobba ihop som tränare i Lyckeby btk under 5 år med hyfsade resultat (ca 40 SM medaljer) och det var där jag lärde mig mycket och skaffade min tränarfilosofi och tekniktänk.
Jag tycker att det viktigaste som tränare på elitnivå är att kunna plocka fram det bästa ur varje spelare oavsett, ålder, kön eller standard. Då är det framför allt spelstilen, tekniken och materialet jag tänker på. Det finns ju oehört många olika sätt att bli duktig på, gäller bara att leda in spelarna på rätt spår och skapa en bra träningsmiljö.
Åren i Lyckeby visa på flera bra exempel:
Fabian ”cykelhjälmen” Åkerström, var duktig med skruv och väldigt duktig på att lyssna som ung men spela vädigt ofarligt och utan vapen, han fick bli deff först med långnabb men sedan utformades dagens spelstil med tiden.
Sussanna Wigow: Träningsvillig och bra b-h men väldigt ofarlig f-h, där alla motståndare spelade, däremot så hade Sanna en väldigt kraftfull smash, så vi satte på ett soft på f-h och lät henne smasha/kontra istället för loopa.
Mattias ”mandel” Karlsson: Bra försvar och säker b-h men väldigt ”tjock” bollträff med f-h och ganska kraftlöst men även han en tung smash, så även han fick spela med soft.
Dessa 3 spelare blev sedan svenska mästare och även duktiga seniorspelare, självklart mestadels, på egen träningsvilja och målmedvetenhet men är säker på att rätt spelstil och material hjälpte dem på vägen.
Här i Växjö har jag inte så många materialspelare men ”tänket” är precis samma när jag jobbar med spelare i Frej Växjö, alla ska hitta sin optimala spelidé, teknik och spelstil, för alla spelare ska nå sitt absoluta max.
Tror också en otroligt viktig sak är att (speciellt i yngre åldrar) orka stå och nöta samma sak dag ut och dag in och att man då som tränare måste vara oerhört aktiv
och positiv i hallen då detta ibland kan vara tungt för spelarna.
Många tränare och spelare skyndar på för mycket med snabba rack, loop med b-h, f-h innan grunderna och en fin teknik i kontring och försvar finns.
Jag tycker det är väldigt viktigt som tränare att inte föra över sin egen spelstil, som man hade som spelare, på sina egna lirare utan att som jag skrev innan, utveckla varje individ utefter deras förutsättningar.
Jag själv hade som ung spelare, väldigt svårt att lyssna och ta in hjälp från olika tränare och hade en resultatfixering som var otroligt hämmande för min egen utveckling. Dessa två saker är självklart såna saker som jag försöker prata mycket om och jobba bort från mina spelare, då jag anser att detta är ett vanligt problem.
Men den stora svårigheten som tränare är nog inte att jobba bort sina egna svagheter hos sina spelare, för det gör man naturligt, utan att inte föra över sin egen spelstil och styrka hos sina spelare, jag tycker inte man ska se på spelstilen vilken tränare spelaren har.
Jag börja tänka på detta för ett antal år sedan och här kommer ett par ex (dessa är inte extrema men kul om alla vet vilka de är):
FBTK killar årgång 85-89, alla (nästan) f-h jobbare, tränare Stellan Bengtsson
SUIF tjejer årgång 87-89 , alla (nästan) mycket fin b-h, lite rolig f-h, tränare Peter Andersson
LBTK tjejer och killar 88-92, mycket material, tränare Hans Thalin
Nu ska jag ärligt säga att detta är mina egna tankar och funderingar och det finns väldigt lite underlag, vet inte ens om Stellan och Peter var ansvariga för dessa spelare men det känns som så.
Detta tror jag verkligen inte var negativt för alla spelare, många passade det i flera fall utmärkt men när jag såg en spelare som Erik Åhman springa f-h över hela bordet så tyckte jag det var konstigt och jag tror Erik, som jag inte känner så väl men verkar makalöst ambitiöst, skulle vara en klart bättre spelare idag än superettanklass.
Som sagt tog jag med Stellan, Peter och Hans för att de var i stora klubbar och många vet hur de lirade som aktiva, jag hyser stor respekt till dem, både som spelare och ledare och vem vet, hade jag också varit spelare på hyfsad nivå, typ världsmästare, så hade nog också försökt föra över en del av min spelstil på mina adepter.
Ber om ursäkt att min svenska är långtifrån världsklass.
Vill också tacka Max för ett lysande jobb!
mvh Marcus Sjöberg
Mycket intressant och jag håller med om att en tränare i första hand ska se till adeptens spelstil och föröka utveckla denna snarare än att lära ut sin egen stil. En risk med att lära ut sin egen stil är att den kan vara något föråldrad, då många völjer att bli tränare efter den egna karriären som spelare ä över. Då gäller det att vara öppen för nya stilar och nya vägvinnande spelsätt.
Vad gäller resultatfixeringen tror jag inte enbart den är av ondo, för om man helt bortser från resultaten och bara jobbar på i tron att allt ska bli bättre med mer träning finns risken att det enda man lär spelaren är hur man förlorar. Sen ska man naturligtvis inte stirra sig blind på vart enda enskilt resultat, utan svackor får lov att förekomma, speciellt om man jobbar på att förändra spelstilen något.
(Anmäl kommentar)
Synd att du inte kunde få fram mera
(Anmäl kommentar)
När det gäller Stellan och Thalin håller jag absolut med dig i fallet Söderhamn tror jag inte så mkt att det är ngt aktiv inlärning av en viss teknik utan att spelaren har tittat lite för mkt på sin förebild när denna spelar, yngre spelare tittar på den äldre och tekniken går lite i arv.
(Anmäl kommentar)
Du hade en hyfsad under i bh-skäret, får man dock säga! Tur att man fick limma på den tiden så man inte drog axeln ur led när man skulle dra upp den.
Intressant läsning, och jag håller med i ditt resonemang. Det är ett fenomen som alltför ofta inträffar. Jag ser logiken i det hela men det är väl detta som är det svåra i tränarrollen – att inte alltid ändra, utan istället utveckla.
(Anmäl kommentar)
Intressant ämne.En del spelare plöjer sig fram trots aviga och knepiga spelstilar
medelmåttig träning och slumpvis valt material.Björn Borg fick rådet att sluta med tvåhandsbackhand och Stenmark uppmanades byta till ett annat skidfabrikat omgående.Det gick ju ganska bra för dessa herrar trots deras ordervägran.
Ingemar Andersson var en skånsk elitspelare under 70-talet som sluggade forehand över hela bordet i klass med Hajen.Han tjongade på med rött Cobra ***, på backhand hade han antiloop.Spelstilen hade han av allt att döma lärt av sin far och sen drivit den till sitt yttersta.Lågt nerkrupen med vesslesnabba fötter försatte han aldrig första bästa tillfälle att avgöra med raka eller diagonala forehands.Blev det för många returer tog han sig för att slå väl maskerade stoppbollar! med antiloopen.
(Anmäl kommentar)
Synd att klaga men hade gärna velat höra lite mer om vad du tycker. lite tomt, tyvärr.
(Anmäl kommentar)
Känns positivt att du tror att jag skulle kunna blivit en ”bättre spelare än superettan” (samtidigt jobbigt om jag inte kommit nära min maxnivå
kanske hade jag inte nått dit utan de tränare jag haft, svårt att sia om.
Men det som är bra är ju att man fortfarande har chansen att bli bättre om man vill själv och har drivkraft osv. Det är upp till en själv menar jag.
Det jag kan tillföra debatten är att jag tror att det är viktigt att inte ha för många olika tränare i unga år som tycker olika om pingis. Eftersom det då blir svårt att ta till sig och känna vad som passar en själv. Har man en trygg grund där man vet hur man själv spelar och vill spela så vet man vad man ska ta till sig, lättare att sålla bort tips som inte passar en själv.
Men just i den fasen där den stora utvecklingen sker tror jag det är viktigt att få bra träning av grunderna samt att hitta en egen stil.
Jag håller med dig, det gynnar inte alla att spela likadant.
Sammanfattningsvis, man fyller sin ryggsäck med olika saker, både bra och dåliga tex teknikmässigt men ju äldre man blir och mer erfaren så kan man försöka plocka bort de dåliga grejerna och fylla på mer med de bra eller förstärka de bra bitarna…lite klatschigt.
Tror/hoppas att jag delvis kommit ifrån att bara springa fh. Bra diskussion
(Anmäl kommentar)
Ingemar spelade bland annat i Bromölla ihop med flera Andersson Har själv mött demonen. Unik spelstil – men speciella kvaliteter – inte minst fotarbetet och känslan.
Men Sjöberg har rätt- det krävs mångfald. Se på Kina.
(Anmäl kommentar)
Tyvärr kan jag inte skylla på någon tränare att jag mest stod och skar, även om det vore skönt:)
Min text skulle ha varit längre men max tog bara med en del, kanske kommer mer sen, sköt om er
(Anmäl kommentar)
sjöberg,
jag har inte fått mer än så…
maila igen så lägger jag till.
(Anmäl kommentar)
publicera max!
(Anmäl kommentar)
Håller med Marcus i det mesta. Något av det värsta är tyvärr när tränare vill ha kortsiktiga framgångar hos knattarna med diverse matrial som förstör spelet. Hans Thalin åkte runt i en del klubbar bl a Partille och vips var det specialmatrial hos många spelare. Även den nye tränaren Rickard är pro matrial. Till slut straffar det sig och nu faller Partilles alla lag som stenar genom seriesystemet.
(Anmäl kommentar)
Tack för ett intressant inlägg. Jag delar din syn på träningsmetodik. Kompetenta och engagerade tränare som sätter individen i centrum är en viktig pusselbit för att många i en grupp skall få en bra utveckling. Tack för att vi fick komma och träna hos er under en vecka i somras, det var mycket lärorikt och uppskattat av våra spelare och ledare. Lycka till i fortsättningen!
(Anmäl kommentar)
Det värsta är när personer är inskränkta och tror att man måste spela med backside på båda sidor för att nå långsiktiga framgångar. Det finns ju fördelar och nackdelar med olika material. I Kina utvecklar de spelstilar med olika material, vilket är en styrka och inte en svaghet. Vad som är gemensamt för långsiktiga framgångar är att träna mycket med bra grunder. Hans Thalin är inte känd för att sätta kortsiktiga framgångar främst vilket du antyder, han har rätt bra ”record” på långsiktiga framgångar. Dessutom är det bra att det finns olika spelstilar i en träningsgrupp för att öka spelförståelsen.
(Anmäl kommentar)
Bra text Marcus.
På vilket sätt tycker du att din egen resultatfixering hindrade din utveckling? Personligen minns jag dig som en av de spelarna med störst vinnarskalle som vägrade förlora, vilket i sig är positivt och kanske den svåraste biten av överföra som tränare till sina adepter.
(Anmäl kommentar)
Se där, vilket snyggt anonymt påhopp man fick sig från en ”f.d. partillespelare”. Men jag har lite svårt att förstå resonemanget. Vi hade några bra år på seniorsidan med nytillskott, värvningar och många egna duktiga seniorer. Nu har de egna seniorerna tappat spelsuget, inga pengar läggs på värvningar och vi har fallit tillbaka till en, för Partille ganska normal nivå med ett A-lag i tvåan och därefter 7 lag i distriktsserierna, där flera kommer att gå upp i år.
Hur detta hänger ihop med min insats som ungdomstränare och antalet spelare med material har jag extremt svårt att se. Av de 45-50 spelare jag är ansvarig tränare för finns det fyra nabbgummin (två långa, ett kort och ett mellan). Dessa fyra stackare är alltså anledningen till att Partilles alla lag faller ”som stenar”?
Jag tycker fyra spelare är i underkant, jag hade gärna haft några fler. Men de flesta av spelarna är unga och vi har inte börjat specialdesigna deras spelstilar än, så förhoppningsvis föds det några nya deffar och annat roligt snart.
Att du nämner Thalin och kortsiktiga framgångar i samma andetag får ditt okunniga svammel att nå komiska nivåer. Mattias Karlsson, Fabian Åkerström, Susanna Wigow som nämndes i Marcus förträffliga artikel – när straffar sig deras kortsiktiga spelstilar? Och när hinner verkligheten ikapp Joo Se Hyuk, Li Jia Wei och Kim Kyung Ah? Eller Guo Kai och Sun Jian?
Begreppet ”pro matrial” [sic!] visar vilken inskränkt och i mina ögon högst problematisk syn du har på pingis. Självklart är jag för material om det kan framhäva en spelares styrkor och få honom/henne att utvecklas till en högre nivå, precis som Marcus skriver. Så hoppas jag alla tränare tänker.
Att du beskyller mig för att jaga kortsiktiga framgångar med mina ungdomar ser jag som en grov men grundlös anklagelse. Det är svårt att ta den på allvar eftersom du framstår allt för inkompetent – och så för att du är anonym då så klart. Men du kan väl komma och diskutera det med mig nästa gång vi ses.
(Anmäl kommentar)
Hmmm kortsiktiga satsningar, kolla vilken tränare som har haft flest svenska mästare i HJ 17 klassen dom senaste 20 åren!!!
(Anmäl kommentar)
Fattar ingenting när det gäller resonemanget meriter som tränare??
Många byter tränare under sin karriär. Vem är ansvarig för framgång/torskar då?Fabian och Mattias har väl fått bra utveckling på sina nuvarade ställen också eller?
Vilka långsiktiga satsningar kan en tränare själv göra? Man är ju inte själv tränare med samma spelare i 15 år eller?
Så sluta upp att få det till att enskilda tränare är enda orsaken till vissa spelares framgångar.
De har hjälpt till i utvecklingen men det är spelaren som ska ha cred för sina framgångar.
(Anmäl kommentar)
Klart att man kan ha meriter som tränare, om man år efter år plockar fram talanger som är i Sverigetoppen när dom är Juniorer är man i mina ögon en kompetent tränare som kan ge spelaren motivation och glädje till att träna hårt sen är det självklart spelaren som gör jobbet. Det absolut dummaste vi kan göra i Svensk pingis är att tro att det inte spelar ngn roll vem som är tränare för det spelar en jävla roll….
(Anmäl kommentar)
Du fattar antagligen ingenting eftersom du själv inte haft en tränare eller lärare som haft stor inverkan på din utveckling. Framgångar är en samverkan av många faktorer där kunniga och engagerade tränare är en av dessa faktorer, så sluta nedvärdera deras betydelse för en spelares utveckling. Speciellt under de första åren är det viktigt att få hjälp med bra grunder och en träningsmiljö där det är kul att träna. Med åren blir det viktigare att få bra sparring.
(Anmäl kommentar)
Jag tycker att tränaren har en oerhört stor grund till spelarens framgångar, om det är två spelare med likvärdig talang och ambition så tror jag att spelaren med bäst tränare av dessa två kommer också nå mest framgång.
Visst byter spelare tränare och visst har säkerligen Fabian och Mattias utvecklats på deras nuvarande träningsplatser också… men då Thalins specialitet är grunder/utformning av spelstil så tror jag att Thalin har haft en stor plats i deras utveckling, att de har blivit så bra som de är… Förövrigt är Hans Thalin en underbar människa med en oerhörd glädje och kärlek till Pingis som han för över till spelare på ett förträffligt sätt. Viktig för svensk pingis!
(Anmäl kommentar)
bra och intressant skrivning!
(Anmäl kommentar)
Svar till boink: Min egen utveckling hämmades utav mina kortsiktiga resultatmål och rankningsmål som gjorde att jag väldigt sällan var öppen för att testa något nytt vad det gäller teknik mm. Detta gjorde att jag hade väldigt svårt att hänga med resten av sverige eliten när vi klev in i junior åldern. Däremot håller jag med dig att en riktig vinnarskalle är sånt man vill se mer av så länge den personen kan tänka lite mer framtid och våga testa nya saker.
(Anmäl kommentar)
Hej Marcus Närbörjade du spela och vad hade du för gummin? Vad tycker du om att tränare ger råd till 9 -10 åringar att använda ett Dr N gummi som gör att motståndaren missar?
(Anmäl kommentar)
Finns det gummin som gör att motståndaren missar? Ett sådant gummi skulle man ha. Fanns det ett sådant gummi borde man börja mycket tidigare än 9-10 års åldern. Men tyvärr tror inte jag att det finns gummin som gör att motståndaren missar. Tänk att det finns dem som tror att det finns såna gummin…
(Anmäl kommentar)
Felet är väl att ge ett sådant gummi till en 9:åring, Borde vara förbjudet.
(Anmäl kommentar)
Kan du utveckla varför det borde vara förbjudet att ge ett sådant gummi till en 9-åring. Det skall bli spännande att få ta del av.
(Anmäl kommentar)
Kommentar överflödig.
Om du inte förstår, så hoppas jag att du inte är tränare.
(Anmäl kommentar)
Jag förstod att du inte skulle komma med några argument eftersom du inte verkar vara allt för begåvad. Jag förstår varför du tycker att det skall vara förbjudet eftersom du saknar förmåga att lära ungdomar hur det fungerar med över- och underskruv. Din förhoppning stämmer inte, jag är tränare och ungdomarna är tacksamma att de får lära sig hur man kan spela mot olika material. Min förhoppning är att du inte för över din trångsynta uppfattning på ungdomar som kan bli begränsade i sitt spel.
(Anmäl kommentar)
Anonyma påhopp, underbart, nästan helt säker på att det var därför internet uppfanns. När man angriper någons begåvning bör man våga ståta med vem man är. Ändå, jag håller med dig om att barn och ungdomar bör spela mot material så tidigt så möjligt då detta underlättar mycket för dem senare. Visst, de kanske förlorar någon match i början mot en så kallat sämre spelare, men på sikt har de mycket nytta av detta.
Vad gäller spelaren som tilldelas ett sådant gummi, om det passar hans/hennes stil, så varför inte? Känns lite onödigt att spendera ett antal år på att träna med vanligt gummi om det ändå står skrivet i stjärnorna att man i framtiden ska köra med nabb eller anti. Bättre då att börja med det och lära sig det från grunden, då kan de kanske också lära sig att utvecklas i takt med sina motståndare.
(Anmäl kommentar)
Jag håller med Martin om att det är bra för barn/ungdomar att spela MOT matrial. Jag tycker ändå att barn först skall lära sig och utveckla pingisens alla slag med vanliga gummin innan innan de själva börjar med special matrial. Upp till 10 år är enligt min mening ( med risk för jättepåhopp från anonym) för tidigt att laborera med olika matrial. Eftersom anonym 23:21 är tränare så vore det intressant att veta i vilken klubb. Jag som skriver är ingen expert ,men jag får väl för f…n ha en åsikt.
(Anmäl kommentar)
Berätta varför du tycker att det skall vara förbjudet för en 9-åring att träna med t ex ett långnabb för att bli duktig deff. Skall man bli bra gäller det att börja i god tid. Finns inget som säger att en spelare med långnabb skulle få sämre grundteknik. Varför sätta en viss åldersgräns? Självklart skall du ha en egen åsikt, men lite onödigt att förbjuda en spelare att spela med ett visst material. Det finns olika vägar att nå framgång. Alla behöver inte följa strömmen…
(Anmäl kommentar)
Jag började spela när jag var 7 och började tävla rätt tidigt men hade nästan inga framgångar förrän jag skaffade nabb vid 12 års ålder, nu är jag 15 och kör fortfarande med långnabb. Jag vet inte om det skulle varit bättre eller sämre om jag börjat med nabb tidigare.
(Anmäl kommentar)
Jag anser att om en spelare, ung som gammal, ska börja med nabb, så måste det finnas tränare och ledare runt omkring som har ett stort kunnande, som med allt annat. Sen tror jag personligen inte jag kommer sätta material på en så ung spelare som en 9-åring då hon/han antagligen inte har grunderna för att man ska kunna se om det passar eller ej.
(Anmäl kommentar)
Marcus! Skulle du kunna berätta lite om pingisgymnasiet i växjö? vad tränar ni på? hur är träningen för de som går på gymnasiet? är det bara fokus på pingisträning? Osv.
Tack
(Anmäl kommentar)
Du anonyme tränare.Träd fram och berätta i vilken klubb som du är tränare. Det är många som inte delar din åsikt, så vi kanske kan lära oss.
(Anmäl kommentar)
För att lära sig något måste man ha ett öppet sinne vilket jag tror att du saknar. Simma med strömmen så länge…
(Anmäl kommentar)
Vi har i klubben en ny grupp redan innan bestämt vilken spelstil de ska ha, några blir deff med vass fh, några blir softspelare, några antispelare, några långnabb nära bordet och faktiskt ska några även få bli backside spelare. Sen är det bara en massa träningstimmar i pingislokalen som gäller och sedan har du en grupp pingis spelare med en otrolig skruvförståelse vill jag lova. Vänta ett par år så kan du nog lista ut vilken klubb det är när du är ute på tävlingar runt om i landet.
(Anmäl kommentar)
Du anonyme tränare, beklagligt at du inte vågar berätta i vilken klubb som du är tränare. Med tanke på din syn och arroganta ton så förstår nog pingissverige varför.
(Anmäl kommentar)
Hur kan man bestämma innan vilken spelstil en spelare ska ha???!
Alla måste ju få bra grunder först och sedan märker man vad spelaren är bra på.. så en spelare som kanske skulle ha blivit brutalt bra som forehandjobbare kan bli deff eftersom det redan var bestämt innan??!
Låter konstigt, förklara gärna…. jag kanske missförstår.
(Anmäl kommentar)
Tagga ner lite du anonyma skribent tillika språkrör för pingissverige, det var värst vad du var nyfiken.
(Anmäl kommentar)
Håller med undrande
Tycker desutom at det är riktigt dåligt att en tränare inte vågar stå för sina åsikter.
(Anmäl kommentar)
Gissar på Partille,matrial utan spelarsatsning.
Linne´ four ever!
(Anmäl kommentar)