Ännu en krönika, ännu en räv. Jag välkomnar er alla att höra av er till mig med era rapporter.
*
Eftersom att jag vet att det nationella behovet av information från Norrlands sydligaste tvåa är skriande, kommer här några förhoppningsvis väl valda delar, spekulationer och kommentarer. Stort tack till Upplands Ekeby för ett bra arrangerat sammandrag.
Först en tråkig självupplevd erfarenhet, alla nördar med självaktning har nog uppmärksammat att denna serie endast har 7 lag i tabellen och inte det normala antalet 8. Tråkigt för serien som därmed kommer halta ända till Malta höll jag på att säga, dessutom finns det många bra div 3-lag som kunde fått ett wild card. Nu tror jag i o f sig att förbundet behöver sådär 7-8 månaders framförhållning för att ordna en sådan sak med de dominoeffekter det medför. Det var Upplands Väsby som bara inte dök upp och eftersom Österåker Oysters hade Väsby i första matchen var fågelholksfejsen många i laget när klockan började närma sig 10. Lagledaren hade inte hört något, arrangören hade inte hört något. Svagt, klantigt, arrogant och förtjänar definitivt en uthängning på detta sätt. Att undertecknad dessutom slutade med alkoholen på en fartig 50-årsskiva kl 11 för att jämna ut underläget med 4 timmars sömn gör inte vreden mindre. Den sovmorgonen hade vi gärna tagit, åtminstone jag. Varsågod Upplands-Ekeby, det var som att plocka godis från ett litet barn på eftermiddagen ☺
Österåker är (ännu) ingen tunnelbanestation. Däremot har skärgårdskommunen flera stationer på den anrika Roslagsbanan. Ett färdmedel somliga kallar tåg, andra ett smalspårigt museiföremål. Vi lämnar denna diskussion och går till väsentligheterna.
Favorittippade på förhand var Vireberg, som hamnade i denna Upplands-/Västmanlandsserie. Det finns även för förbundet en gräns för hur många gnagarlag man kan putta in i en nationell bordtennisserie. Nykomlingen Österåker med den gamle Solnaiten Per-Erik Eriksson som bestämde sig för att varva ned i tvåan med laget där han bor. Västerås med rutinerade rävarna Lasse Ericsson, Håkan Svensson, Dan Lagerlöf och seriens kanske bäste spelare, Anders Eriksson. Upplands-Ekeby som närmast prenumererat på en plats i denna tvåa ett antal år. Stratos med en kvintett ungdomar/unga som definitivt aspirerar på en framskjuten placering. Sunnersta som jag inte visste så mycket om. Rimbo med veteraner som Ola Andersson och Jonas Häggqvist.
Vireberg ångar på med sin jämna och rutinerade kvintett spelare och har ännu inte varit hotad i någon match. Mest imponerande är överkörningen av ungdomarna i Stratos med 8-1. Då var det jämnare i Österåker Oysters match mot Stratos som slutade 8-5 i Ostronens favör. En riktig laginsats där framförallt det äldsta gardet gick in och visade att gammal visst kan vara äldst, även vid pingisbordet. Största besvikelsen so far är Västerås som jag på förhand hade tippat som ett topp 3-lag. Vissa skadeproblem och betydligt sämre prestation än väntat från några spelare. Men, jag är säker på att Gurkorna kommer igen och klättrar uppåt i tabellen. Kom ihåg att det är en lång väg kvar. Att seriens bäste spelare, Anders Eriksson, ensam tagit 12 av lagets totalt 23 matcher skvallrar en del om att det finns mer att ge. Rimbo krigade furiöst och tog 2 poäng mot Sunnersta och 1 mot Västerås. Sunnersta ännu poänglöst, men varningsflagg hissad, ett
jämnt lag som kan överraska.
Mitt tips: Vireberg och Österåker gör upp om seriesegern, Stratos fidus till en andraplats. Sunnersta och Rimbo kommer att kriga om att slippa den enda nedflyttningsplatsen. Upplands-Ekeby safe i mitten tillsammans med Västerås.
